After recognizing a lack of children?s voices in the debate about the children?s book Kivi och monsterhund and the gender-neutral pronoun hen that occurred in the beginning of the year of 2012, I decided to interview pre-school children about the same book. My purpose with the study was, using semi-structured group interviews, to examine how 6-year olds talked about the main character Kivi. With the help of Judith Butler?s theory of performativity, I have studied how the children constructed Kivi?s gender in their speech.

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i förskoleklass uppfattar och beskriver karaktärer i bilderboken Kivi och monsterhund. I studien genomförs en textanalys av bilderboken utifrån, två av oss, skapade idealtyper. Detta för att få en djupare förståelse om barnens uppfattningar och beskrivningar.                                                                                                              Resultatet av studien visar att barnen beskriver könsneutrala karaktärer utifrån vem karaktären är, hur karaktären ser ut, vad karaktären gillar, vad karaktären gör samt vilket kön karaktären har. Textanalysen visar att det finns strukturer i texten som kan ha påverkat barnens uppfattningar och beskrivningar av de könsneutrala karaktärerna. .

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats är att belysa det genom att ta reda på vilka pronomen förskolebarn använder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehåller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper där fyra- och femåriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod använts för att ta reda på pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nämnvärt på hen och använde det inte heller själva. Kivi omnämndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke..

I denna uppsats har vi undersökt hur debatten om det könsneutrala pronomenet "hen" såg ut i svensk storstadspress, perioden efter utgivningen av barnboken Kivi och monsterhund, skriven av Jesper Lundqvist, där "hen" används genomgående. Undersökningen baseras på en kvantitativ samt en kvalitativ analys av texter från tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Metro, Aftonbladet, Expressen, Sydsvenska Dagbladet Snällposten, Göteborgs-Tidningen, Göteborgs- Posten och Dagen. Tidsperioden för de artiklar vi studerat sträcker sig från 2012-01-26, utgivningsdatumet för Kivi och monsterhund, till och med 2012-04-26.Syftet med vår uppsats är att se vilka uttryck hen-debatten tog sig: Vilka spektra av åsikter förekom, vilka personer fick synas i debatten och hur stor plats fick ämnet i respektive tidning? För att kunna analysera resultatet har vi tagit stöd av Yvonne Hirdmans genusteorier, Karin Milles forskning om könsneutralt språkbruk samt Monika Djerf-Pierres teori om könsmärkning i medierna.Ur vår kvantitativa analys framgick det att hen-debatten knappt syntes på nyhetssidorna under vår undersökningsperiod. Det skulle kunna peka på att ämnet inte ses som en nyhetsfråga utan mer som mjukt/kvinnlig journalistik, det vill säga den journalistik som förknippas med den sociala intimsfären.Det som framgick av resultatet var att diskussionen om "hen" inte blev någon stor egen fråga utan snabbt kom att handla om genus och jämställdhet snarare än om språket i sig.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lättare än när det gäller pojkar och inte alls lika uppmärksammande.  Också könsneutralitet verkar kunna passera som något positivt inom vissa gränser Men det är tydligt att flickpojkarna får mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid är något som nämns.  Detta gäller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske är det så att flickpojken och böcker som använder ordet hen ännu är ett så ovanlig perspektiv att man reagerar mest på det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slår nog huvudet på spiken när hon skriver att författarna aldrig kan göra rätt när de skapar könsöverskridande barnbokskaraktärer. Böckerna fick nämligen kritik från alla håll som jag har visat här ovanför, även om de också hyllades i många fall.

This master?s thesis looks at discourses that use the pronoun ?hen?. The media debate in Sweden over this pronoun in 2012 started in connection with the publishing of a children?s picture book: Kivi och monsterhund, by Jesper Lundqvist and Bettina Jansson. The essay investigates how eight librarians, who take an interest in and work with gender issues, talk about the pronoun hen and about this picture book and other books that have characters which are not named as a sex/gender.The essay takes a discursive perspective on reality and on the construction of knowledge and carries out a discourse analysis of the librarians? talk in the qualitative interviews that were made for this study.

Sällan har ett litet ord på tre bokstäver skapat så stor debatt som hen gjort det senaste året. Begreppet är inte nytt, men har fått en nytändning i och med lanseringen av barnboken Kivi och monsterhund (Lundqvist 2012) som använder ordet flitigt. Forskning om begreppets betydelse ur genussynpunkt är föga utredd och det är svårt som blivande lärare att veta hur man ska ställa sig till det.Detta är en undersökning av sju aktiva lärares inställningar till genusarbete och det könsneutrala pronomenet hen i förskola och förskoleklass. Undersökningen är en kvalitativ studie, där intervju använts som metod och respondenternas svar sammanställts för att synliggöra gemensamma tendenser.De tendenser som går att skönja i de intervjuade lärarnas svar är att genus och jämställdhet ses som självklara ämnen att arbeta med, om än på olika sätt. Konkret hur detta görs är dock svårare att få svar på.

"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande:Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.